Efter 3,5 års bloggande på dagcentersajten bloggsida.se tackar jag för mig. Sorgligt men sant.
Men jag slutar inte blogga. Jag finns numera på den klart mer professionella sajten Men’s world.
Vill ni följa mig eller titta in då och då hittar ni mig på följande adress: http://mensworld.se/author/Mikko/?blogg=blogg
Vi ses.

En färgstark Robinsonprofil gör i år debut som skådespelare i en stor SVT-produktion. Det handlar om ”Skrotarna”, ett actiondrama där tre unga superhjältar bekämpar brottslighet i staden Hedwig City.
Skrotarna är SVT:s näst största dramaproduktion för barn 2012. Det är som vanligt julkalendern som innehar förstaplatsen.
Det blir 10 avsnitt om 30 minuter.
När Robinsonkändisen dyker upp i serien kan jag ej i skrivande stund avslöja, men det är bara att följa programmet.
I kväll, 19.20 på Barnkanalen, visas det första avsnittet.

Det tål att sägas igen: Lisch är Sveriges motsvarighet till Compton.

Lidköping – Sveriges Compton del 2
Lidköping – Sveriges Compton del 1

Det nya året hade ju kunnat börja bättre. I morse fick jag ta min fina, röda katt MacGyver till veterinären eftersom han varit apatisk och gått ner i vikt den senaste veckan. Man har ju inga större förhoppningar när katten är så gammal som 15 år, men man hoppas ju på nån skitgrej som att han har nån infektion eller nåt.
Men det hade han inte, han hade drabbats av akut njursvikt. Enligt veterinären fanns det inte så mycket att göra.
Klockan 10.35 fick han somna in.
Det här med husdjur alltså … det är alltid lika smärtsamt när de går bort. De är fullvärdiga familjemedlemmar men de har en så kort levnadstid. Det får ju en börja att fundera om man någonsin mer ska skaffa några husdjur.
Erik var givetvis förkrossad i dag. Han frågade mycket och man försöker ge bra svar, att han inte längre har ont och att han är i himlen med sina kompisar.
Förklarade att han skulle få träffa Smilla (en katt som gick bort 2004 och som vi hade samtidigt som MacGyver) och att de skulle ha roligt.
Då blev Erik genast på bättre humör.
Och i den situationen önskade jag att jag själv var barn, för jag skulle ju helhjärtat tro på det.

Då har vi kommit till den fjärde delen i recensionsserien och den här gången har vi varit på Rusta och testat kundkorgar. Jag skulle placera Rusta i samma kategori som Överskottsbolaget – halvslitet, rörigt men betydligt billigare varor än hos de stora kedjorna.
Men på minst en punkt skiljer sig Rusta från ÖoB, nämligen just det jag har testat – kundkorgarna.
Rusta har stora, sköna och stabila korgar, känslan är nästan exakt densamma som på Ica (förra testet). Dessutom är färgen på handtaget en annan än på själva korgen vilket är bra.
Däremot är väghållningen sämre. När jag handlar rör jag mig fort. Jag gillar inte att gå långsamt och strosa runt utan det går fan undan. Och då, i skarpa kurvor, vill Rustas kundkorg gärna drifta. Den följer inte mig utan bredsladdar iväg och i värsta fall kan den stöta emot en annan kund eller en varuhylla och sådant skapar ju givetvis irritation.
Och sedan är det ju också Rusta det handlar om. Fan, jag har alltid med en NK-påse när jag handlar på Rusta. Är man en väletablerad kändis så har man vissa förväntningar på sig själv. Ibland tar jag också en tur in till stan och vandrar på Avenyn med min NK-påse fylld med Rustaschampo för tio spänn.
Men men. Kundkorgarna är helt okej på Rusta. Betyget blir nästan en fyra, men det är driftandet som drar ner det till en trea. Rusta får alltså tre av fem.

Kollade på den synnerligen dåliga filmen Eragon på Sjuan i går. Tvingades se hela filmen eftersom grabben tyckte den var bra. I den åldern tycker man allt är bra, han gillar ju till och med Godzilla vs King Ghidorah.
Det bästa med filmen var att det blev reklampauser. För jag hittade en ny favorit i kategorin sämsta reklamen (en tidigare recension hittade jag vid en snabbsökning).
Det är Galieve som gör reklam för medicin mot sura uppstötningar och halsbränna. Personerna i reklamen ser ut som om de svalt en fotboll och håller på att dö.
En kvinna sitter i sängen och tar sig för magen – och här kommer det bästa: kvinnans man/sambo/älskare försöker se ut som om han är allvarligt oroad för sin kvinnas hälsa (notera att kvinnan enbart drabbats av en sur uppstötning).
Mannen ser ut att tro att kvinnan ska föda, alternativt få en uppfläkt kista när en alien tränger sig igenom bukhinnan.
Men det han mest påminner om är en apa. Se hur han vrider på huvudet och hur brett isär han håller armarna, onaturligt långt framför sig. Och jag tror han utstöter ett läte som låter ungefär ”O-O-O-O-Uh-Uh”.
Jag tror vi har hittat den felande länken, en gemensam förfader till människa och apa.

I den tredje delen av Robinson-Mikkos recensionsserie av kundkorgar hälsar vi på hos Inköpscentralernas Aktiebolag, ICA! Och här är det en ren fröjd att handla, minsann!
Kundkorgen är stabil, rymlig och rullar smärtfritt genom gångar och förbi svagbegåvade människor som helt respektlöst breder ut sig med sina kundvagnar som om de var de enda som besökte butiken.
Hjulen på Icas kundkorg är något större än både Coops och ÖoB:s och det ger ett betydligt bättre flow. Man störs inte heller av något gnissel från hjulhuset.
Det är ytterst nära att Ica kammar hem högsta betyg i testet, men det är på en bit som Icakorgen fallerar. Hela korgen är svart.
Detta gör att man kan börja pilla efter handtaget på fel sida av korgen, vilket för det första gör att man kan se dum ut inför andra kunder, för det andra tappar man minst två sekunder på ett sådant misstag. Tid är pengar, som ni vet.
Icas kundkorg får betyget 4 av 5.

Rätt lustigt. De flesta vet att när man är på aftonbladet.se och läser artiklar där det finns en kommentarsfunktion, samtidigt som man är inloggad på Facebook, så syns ens profilbild eftersom man har möjligheten att kommentera artikeln – om man vill.
Det är ingen annan som ser din bild, bara du – om du inte kommenterar.
Men alla förstår inte detta. En herre har varit inne på aftonbladet.se och skrivit ”ta bort mitt namn och bild omedelbart” på i stort sett varenda artikel.
Och när han gjorde det kunde alla se hans namn och nuna. Hahaha.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Tar mig en mugg äppelglögg och njuter av lite förstklassig humor.